areyouhappy

Det här inlägget har inget som helst med lycka att göra. Det kommer inte ens i närheten. Det här kan vara bland det vidrigaste jag har hört. Hm det fanns en embed-adress men när jag klistrar in den här blir det bara att rött kryss. Här är länken till sidan där man kan lyssna på talet http://www.archive.org/details/ptc1978-11-18.flac16 . Det är Mr Jones tal till sin församling Peoples temple precis innan de, ca 1000 människor, tar sitt liv på 70-talet. Riktigt otäckt att lyssna på och höra barn gråta och skrika i bakgrunden. Drömmer jag inte mardrömmar inatt så gör jag det nog aldrig. Dessa människor måste ha varit så oerhört depriverade och hjärntvättade för att gå med på att ta sina egna liv men även livet av sina barn - ofattbart. Jag mår illa.

Dagens veligaste människa: me! Inte bara dagens  i och för sig. Jag försöker välja typsnitt till tatueringen. Ska till Västerås imorgon och tänkte sticka in och snacka med Eva på Magic Lines. För att få boka tid måste jag ha bestämt typsnitt så ja jag ska väl bestämma mig nu. Den här tycker jag ser lite för plåttrig ut. Är kanske inte bästa kvalitén men jag

Dagens och föregående dagars lyckor: familjen Lewis är i Sverige. De besökte mig och min familj i Köping över midsommarhelgen. Vi var och kollade på traditionellt midsommarfirande med stång, folkmusik och folkdans. Efter det åkte vi hem och käkade sill och potatis och allt annat som hör midsommar till, läs nubbe =) På kvällen körde vi femkamp, som för övrigt jag och mamma vann, yeees! Vi hann även med en dagstur till Stockholm när de var här. Då besökte vi slottet, gamla stan, Wasa och Grönan, skoj. Det var riktigt mysigt att träffa dem igen. Det kändes verkligen inte som att det har gått fyra år sen sist vi sågs. Det enda som visade på att det gått så lång tid var att pojkarna hade växt otroligt mycket. Hank var ett huvud längre än mig! Annars har jag mest jobbat, shoppat lite i Västerås, sprungit en del och bara tagit det lugnt. Imorgon ska jag till Stockholm för att gå ut och käka med familjen Lewis och Jossan. Kvällen avslutas på Stockholms Stadio där vi ska heja fram Djurgården till seger över Elfsborg. Fast kvällen är inte riktigt slut där. Efter matchen ska jag, Ingela Johansson, tjejen med Sveriges sämsta lokalsinne köra deras hyrbil från Globen hotell till Köping. Hallå! Jag har kört vilse mellan Köping och Västerås så det här kan bara sluta på ett sätt, hjälp. Dags att sova ska ju jobba tidigt imorgon. Är ledig på torsdag för att vinka av familjen på Arlanda. Nästa gång ska det verkligen inte gå fyra år innan vi ses igen. På fredag är jag också ledig för att kl 06.30 sätta mig på tåget och åka till Ängelholm. Årets fest väntar i Förslöv - hallelulja!

Ps. har tagit en massa bilder men har inte lagt in några i datorn ännu så jag slänger in en bild på Sveriges festfixare nummer ett och min vapendragare i vått och torrt!

    

Are you happy?

Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg med en massa roliga bilder från en grymt lyckad helg men så fick jag ett sånt där jobbigt telefonsamtal idag. Mamma ringde när jag var hemma för att slänga i mig lite lunch, efter skolan, innan jobbet. Ni vet ett sånt där samtal som bara gör att allt blir helt svart och tyst, innan tårarna kommer och man sjunker ner på golvet. Jag är allt annat är lycklig just nu men just därför är det kanske viktigt att blogga, att försöka hitta något positivt i det negativa. Mamma ringde för att en nära släkting har fått cancer och var när att mista livet i helgen på grund av medicinförgiftning. Nu ska han bara repa sig från förgiftningen för att orka genomgå strålningsbehandlingen. Det "braiga" som jag kan se i denna situation är att jag är nog ändå rätt positiv. Jag tror att strålningen kommer funka och att allt kommer bli bra - jag vägrar tro något annat och jag tänker inte förlora en till på grund av denna hemska sjukdom! Många saker kan man vänja sig vid men inte att få såna här besked och extra jobbigt blir det när man är över 40 mil från sina nära och kära.

Are you happy?

Dagens hjälp: jobbad idag, passade barnen i några timmar. Jag skulle laga lite mat till dem så de skulle hinna äta innan de skulle iväg på sina aktiviteter. Skulle bara fixa köttbullar och makaroner. Stod där vid spisen och bara väntade på att pastavattnet skulle börja koka när mitt hjärta började slå väldigt fort. Blev väldigt rädd och satte mig ner och räknade pulsen. Den hade gått från normal upp till 120 slag/minut på bara ett litet kick, skitläskigt!

Are you happy?

Dagens HJÄLP: fick ett mystiskt samtal på mobilen idag från anonymt nummer. En herre som inte presenterade sig sökte min pappa (abonnemanget står på min pappa) men efter mycket om och men kom han på att det var mig han sökte. Och han kläcker ur sig att jag måste komma till skattemyndigheten som vittne till en skattebrottsutredning. Jag blev lite halvchockad eftersom han ens inte presenterat sig. Fick i alla fall veta hans namn men det var allt. Han ville att jag skulle komma in på en gång men jag jobbade ju så imorgon kl 10 ska jag vara där. Han sa flera gånger att jag inte har gjort något fel men man blir ju ändå lite nervös. Tänk om det gäller nån som jag verkligen tycker om och bryr mig om och så säger jag något som får sätter denna person i knipa, hjälp! Ringde lite halvskärrad till mamma som blev väldigt misstänksam så hon ringde min moster som också jobbar på skattemyndigheten för att kolla om denna person verkligen existerar och det gjorde han. Mamma ringde också och snackade med honom och han försäkrade flera gånger att jag inte gjort något fel.

Varför lyckas alltid jag hamna i såna här udda, konstiga, misstänksamma, farliga(?) situationer?

Nej men det är ju roligt när det händer saker...


// Little Miss Trouble?