areyouhappy

Okej bloggen har legat på is väldigt länge nu men det har varit fullt upp och motivationen har varit, och är fortfarande,  fokuserad på annat. Bland annat har jag varit hemma i Köping en vecka och jobbat. Jag är även ute på min sista VFU nu också så det är mycket lektionsplanering hela tiden. Inga undanflykter men jag har helt enkelt inte känt för det men nu bara måste jag få ur mig en hel del som jag har inom mig. Jag var, och är iofs fortfarande, lycklig för jag trodde att jag hade kommit över dig, att vi två var över. Men så ringer du och helt plötsligt är vi, och jag, tillbaka på ruta ett igen. Fan fan fan! Känns ändå rätt bra att det var du som tog första steget och hörde av dig  men nu känns allt lika komplicerat igen.

Den här låten förklarar exakt hur jag känner mig just nu:



I hate the way you talk to me
and the way you cut your hair
I hate the way you drive my car
I hate it when you stare
I hate your big dumb combat boots
and the way you read my mind
I hate you so much it makes me sick
it even makes me rhyme
I hate the way you're always right
I hate it when you lie
I hate it when you make me laugh
Even worse when you make me cry
I hate it when you're not around
and the fact that you didn't call
But mostly I hate the way I don't hate you
Not even close
Not even a little bit
Not even at all.

Dikten är från filmen 10 things I hate about you och jag hittade ett gammalt blogginlägg från slutet av 2002 där jag hade ägnat denna dikt åt exakt samma person som idag - time to move on?!

Are you happy?